Jag

Jag kan inte förstå att jag kommit tillbaka till det här.
Det var som att allt runt omkring mig slutade att existera och jag älskade det.
I helgen har verkligheten hunnit ikapp mig, och den svider mer än någonsin.
Jag orkar inte alltid vara stark. Men jag kan heller inte gråta.
Vad är det med mig!?
Man väljer inte vilken familj man föds inom.
Man har inget val.
Ovetandes om något så blir man bara till.
Jag valde inget av det här men det kom så fint till mig ändå.
Hur kan du vara så hemsk?
Hur kan du!?

Jag känner mig tom.
Hur ska jag någonsin kunna släppa in någon när det finns så mycket ondska runtomkring.
Ingen ska behöva gå igenom det här.
Ingen.

Tomhet/gläjde

Ibland är det svårt att helt vara på plats.
Tankarna får mig att sväva iväg och tappa fokus.
Jag saknar Emma, Joanna, Patrick och Robbert!
Det är jobbigt när alla ska komma från olika ställen.
Jag är lyckligt lottad som får hit alla på besök!!
Skynda er!

Igår fick jag veta att jag fått jobbet på Swedco, Rhodos.
För en vecka sen hade jag hoppat upp och ner.
Nu sitter jag still och kan knappt tänka.
Fan!

Det känns jätte bra att vara nära alla er underbara vänner.
Jag träffade Camilla höromdagen.
Vi skrattar åt samma saker, känner varandra utan och innan. <3
Du är bäst!

Jag ska försöka att inte tänka så mycket på allt som sker.
Då kommer jag nog fram till ett beslut.

En annan sak.
Träffade min lilla Hailey för några dagar sen.
Ville inte gå därifrån.
Så liten och så underbar!
All lycka till er tre! <3

Jag är gudmor!

Min älskade barndomskompis Sandra har idag blivit mamma!
Hon ligger nu där, på BB, med lilla Hailey i sin famn.
Jag har gråtit, men det är bara glädjetårar!
Jag är lycklig!
Om några dagar får jag träffa mitt gudbarn. Låt dagarna gå fort!

Sandra.
Jag kan nästan inte tro att det är sant.
Det känns så overkligt.
Vi var ju själva nyss barn känns det som.
Och nu är du mamma!
Du är mamma liksom.
Jag är i chocktillstånd tror jag.


Välkommen till världen lilla Hailey! <3

Tisdagskväll i Eskilstuna

Godkväll!

Har ganska nyligen kommit hem efter en härlig och lugn dag, spenderad med vänner.
Jag och Charlotte åkte till Torshälla för att träffa Sandra och hennes mage.
Jag känner mig fortfarande helt lyrisk.
Tänk att det ligger ett liv där inne som är på väg ut till oss här i världen.
Mitt lilla gudbarn!
Nästa vecka är hon väntad.
Jag längtar!!! <3

Efter besöket hos Sandra åkte jag och Challe till Max. Som jag har saknat deras hamburgare. Smakade utsökt!
Det är skönt att prata med Charlotte. Hon förstår verkligen den känsla jag har inom mig nu för hon känner likadant. Vi längtar oss bort tillsammans.

Nu ikväll har jag varit hemma hos Bahar.
Kändes så bra att träffa henne igen!
Vi tittade på sex and the city-filmen, åt chips och pratade en del.

Imorgon ska jag hem till Jossan på fika och sedan fika med en annan.
På kvällen ska jag och Challe dricka vin!

På något sätt känns det som att jag vill hinna träffa alla så fort som möjligt.
Det känns nästan som att jag på nåt sätt redan bestämt mig för att åka.
Har redan hittat en som antagligen kan hyra min lägenhet, hittat en flygbiljett, boende och jobb halvt som halvt.
Jag tror inte att jag skulle överleva denna vinter här i stan.
Förstår inte hur!?
Men jag lovar, jag ska ge det hela några dagar till innan jag bestämmer mig.
Jag ska försöka att tänka possitivt! :)

Nu lockar min säng och min spännande bok mer än träashel och ryggont.

Godnatt mina vänner!

Eskilstuna den 15e september

Jag fryser.
Har sovit jätte konstigt inatt.
Vaknade upp titt som tätt och trodde att jag var kvar på Rhodos.
Förstod ganska snabbt att det inte var så.
Fick en riktig chock nar jag klev ut på arlanda igarkväll.
Den bitande kylan var jag inte riktigt beredd på. Ångrade ganska fort de dagar jag bett om kyla och regn för att jag hållt på att svettas ihjäl. Att man aldrig kan vara nöjd!

Det känns väldigt konstigt att vara hemma.
Har nog inte hunnit landa än.
Sverige och livet här sklijer sig en hel del från Rhodos.
Jag tror att jag varit borta för länge.
Jag känner mig inte hemma här, jag känner mig som en främling.

Jag och Joanna har pratat en del om att kanske bo på Rhodos i höst och vinter.
Jag vet att det inte alls är detsamma som under vår och sommar.
Men det vore intressant att se Rhodos när alla turister är borta.

Sitter här och tittar på min fina lilla älsklings Izabella som leker.
Som jag har saknat henne!
Hon har fått längre hår, ser ut som en prinsessa!

Nu ska vi äta lunch och sen fortsätter jag med att tvätta och dricka kaffe.

På återséende!

Hejsan varlden!

Som noi last sa har de senaste dagarna varit lite upp och ner for mig.
Nu ar allt lost och det kanns bra.
Jag skjuter fram min biljett tills pa sondag!
Vi ska testa att ha baren oppen fram tills pa torsdag iaf, och det finns manniskor har som vill ha biljetten mycket hellre an jag.

Igar foljde jag med min bastaste George till bussen.
Jag vet ju att vi kommer ses snart igen, men det kandes anda jobbigt.
Man lever sa tatt inpa varandra har, anfortror sig till varandra och litar pa varandra pa ett satt som skiljer sig fran hemma.
Och nu akte alltsa aven han.
Jag anslutar min resa med som den startade. Bor ensam.
Men skillnaden ar att jag inte ar ensam nu.
Har underbara manniskor kvar har som jag kommer spendera mina sista dagar med!
Sitter och vantar pa att Joanna och Robbert ska vakna nu.
Jag antar att dom jobbat till minst halv sex imorse sa far nog vanta lite till innan jag kan knacka pa deras dorrar.
Jag vill till stranden, med dom!

Jag kanner mig glad idag!
Somnade redan elva igar och vaknade upp klockan nio, utvilad och med massa energi.
Har stadat hela lagenheten, sorterat tvatt och kastat massa soppar.
Vi har mer eller mindre bott i en sopptipp.

Nu far det bli en kaffe och sen strandbesok for hela slanten!

Vi hores o stores!

All karlek, Evelina

The vilse in the pannkaka is back!

Jag kanske stannar lite till.
Forlat.

Vad ar det som sker!?

Igar kande jag en hel del tvivel.
Idag vet jag inget over huvud taget.
Det ar sa typiskt att allt ska ske nu.
Varfor, varfor?
Ni forstar nog inte mycket av detta inlagg, men det ar for komplicerat att forklara.
Jag dor inombords.
Jag dor.

Emma. Jag vill bara krypa ner i en soffa med dig. Dricka 80 liter cola och titta pa film!

Jag kan inte sluta grata.
Samtidigt kanner jag nagot inom mig som jag inte kannt pa valdigt lange.

Ska han fa andra min biljett!?

Panik!

Varfor ska allt kannas sa underbart har just nu!?
Det ar val bara for att jag vet att det snart tar slut.
Jag vill stanna kvar.

Var ute med Robbert igar. Forst var vi pa Down Under och drack en varsin drink. Sedan vidare till Grabbarna Grus for en till och sen kande jag mig tvingad att besoka No Name.
George slutade precis da och foljde med oss till Colorado.
Traffade A dar och pratade en del med honom.
Det var trevligt!

David fragade mig hur det kandes att snart aka hem.
Jag sa att jag kande mig tom, vilket jag gor, jatte tom.
Han sa da att han kan skjuta fram resan till mig, om jag vill stanna. Att han skulle kunna gora det for mig, fast man egentligen inte far gora sa. Hmm..
Vad sjutton ska jag gora?

En liten kansla inom mig. Varfor NU!!!??

Da var det dags!

Sitter har och framfor mig ligger biljetten.
Pa onsdag ar det dags for mig att lamna denna o.
Jag kanner mig gratfardig.

Emma akte hem i sondags och jag saknar henne av hela mitt hjarta!
Kanns sa tomt har utan henne.
Nu ar det bara jag och George kvar pa Mimosa.
Pa sondag aker aven han.
Jag var den forsta av oss alla att satta min fot dar, jag blir aven den sista.

Det ar sa mycket kanslor som snurrar omkring i mitt huvud.
Vet inte vad jag ska gora, kanns som att jag exploderar snart.

Jag kommer hem, kramar om alla er som star mig nara, umgas med er.
Men jag lovar inget infor host och vinter.
Jag maste soka mig vidare kanns det som.

Har precis varit och atit middag med min Joanna.
Ikvall ar jag ledig och det blir fest for hela slanten!
Ska ut med Robbert, min hollandska kompis.
Sen ska jag mota upp reseledar-David, han som jag precis kopt min biljett av.
Jag hoppas pa en trevlig kvall och vill helst inte tanka pa att resan snart tar slut.

Men vanner dar hemma, det ska bli underbart att traffa er igen!