Det blir Rhodos!

Det räcker med en bild på nåt där nere och jag är såld, igen!

(Nu av en bild på mig själv!)

Man ser det man vill se, resten kommer inte att finnas.

Du och jag Nicklas!

Jag sabbade min pappas frilla!

Förlåt pappa!
Jag vet inte vad han hade färväntat sig, men jag var iaf hos honom idag och skulle raka hans skalle!
"jättebra tyckte pappa"
Jag själv grät nästan för hans skull. Helt ojämt och ju mer jag skulle försöka rädda det, destu hemskare blev det.
Stackars pappa (som inte ens verkar veta att det är synd om honom)
Vad ska farmor och farfar säga när han går dit imorron!?
Dom kommer tycka att jag förstört honom!
Tur är det iallafall att hans hår växer som ogräs! :)

Imorron ska jag hem till Samuel. Vi ska göra hemmagjorda hamburgare och dricka mängder av vin!
Ska bli jätte kul!

Och på fredag nalkas pokerkväll med tjejerna!
Ska också bli jätte kul!
Var ju flera flera månader sen sist!
Kan vi inte bara bli ungdomar igen och leva som vi gjorde då (om så bara för några dagar)

Vem vore jag utan min familj och mina vänner!?

Jag älskar er och lite till.

/E

Bra start på det nya året?

År 2008 har inte riktigt startat som jag ville.
Det har varit en kraftig motvind och jag har många gånger bara velat följa med stormen, iväg!
Men det kan väl inte finnas mer motstånd nu?
Visst är det nu det vänder?

Jag är tömd på tårar, jag är tömt.
Det är lustigt, men jag vet inte jag känner inom mig just nu. Helt ärligt så vet jag inte.
I början blev jag kall. Min hjärna la av. (mer än vanligt)
Sen fick jag panik.
Tillslut kom lugnet.

Jag bygger ihop, innifrån.

Vi lovar ingenting.

Hmmm..

Varför känns det som det gör?

kaffe och cigg!

Efter tre koppar kaffe, fyra ciggaretter, två timmars mobilsamtal, så känner jag att det är dags att ta tag i denna tisdag, (som nu hunnit bli eftermiddag.) Hmm.
Men vänta..
Bahar är på väg hem till mig så jag måste fixa mer kaffe. Alltså dags för kaffekopp nummer fyra för dagen!
Jag försöker verkligen trappa ner på ciggen. Men vad är en kaffe utan cigg? Det är som chips utan dipp, det går inte!
Jag får inget gjort, känns mest som att jag står och trampar. Så... jag fortsätter med min vardagssyssla istället. Brygger kaffe!

Eskilstuna stad

Jag är hemma.
Jag vet att det kommer bli jobbigt, på alla sätt och vis, men jag är beredd att ta det!
Vad är pengar om man inte trivs?
Vad är känslan att vara borta värd när känslan av att vara hemma väger tyngre?
Jag kanske är naiv och mer svag än någon annan just nu.
Det har jag också rätt att vara!!
Jag slutar lyssna när det till slut bara handlar om det ekonomiska.
När jag som person inte får plats i mönstret, när min sorg inte räknas och allt annat är viktigare.
Men förstå! Inget är viktigare än det här! Inget!
Nej, jag har ingen lust att komma tillbaka och slita!
Mina sår är inte läkta.


Idag har jag ett stort, svart hål inom mig.
Jag känner mig tom.
Men det är över nu!

Tack Camilla, Charlotte, mamma och Jimmy!